• Vattenrening – reningsverk

    Fällning

    I det kemiska reningssteget tillsätter man en fällningskemikalie för att reducera fosforn till fosfat. Användning av släckt kalk, kalciumhydroxid Ca(OH)2, gör att man får som restprodukt fosfat CaPO4 som är svårlösligt. Processen kallas för kalkfällning och då bildas sk flockar, vilka sedimenterar vidare i en eftersedimenteringsbassäng.

     

    Slambehandling

    Slambehandling med kalk resulterar i en förbättring av slammets avvattningsegenskaper, en förhöjning av pH-värde samt skapandet av en hygieniserad slutprodukt. I processen använder man både kalciumhydroxid Ca(OH)2 och kalciumoxid CaO.

    Kalkbehandling med kalciumoxid, dvs bränd kalk, klassas som behandlingsmetod A. Då får man även en torr slutprodukt, vilket inte sker med en släckt kalk. De parametrar som skall uppfyllas är ett pH på 12 och en temperatur på 55°C i 2 timmar i hela materialet.

    Behandling med kalciumhydroxid, dvs släckt kalk, klassas som behandlingsmetod B. De kriterier som krävs för en fullgod hygienisering är då ett pH på 12 under tre månaders tid i hela materialet.

     

    Vattenverk

    Inom vattenrening används kalken som pH-höjare och hårdhetsjusterare. Innan vattnet skickas ut på ledningsnätet behöver vattnet ofta alkaliseras för att det inte ska bli korrosion på ledningsnätet. För att höja alkaliteten och den totala hårdheten tillsatts släckt kalk Ca(OH)2 i kombination med kolsyra. Detta innebär att man höjer pH-värdet till 8. I processen kan även användas lut (natriumhydroxid) eller soda (natriumkarbonat).

    En annan metod för att skydda VA-nätet från korrosion är att låta vattnet filtrera genom en bädd av kalksten CaCO3 eller dolomit CaMg(CO3)2.