Miljö
Det moderna samhället med dess verksamheter och industrier frestar på omgivande miljö, vare sig det gäller mark, luft eller vatten. Men oftast handlar det om gamla försyndelser med långvarig verkan in i vår tid.
Vi behöver dricka vatten, vi andas och vi odlar. Därför bör man rena miljön så långt möjligt från skadliga ämnen. Miljön vi vistas i är ingenting annat än ett lån från naturen.
För att kunna uppfylla skärpta miljökrav har ett flertal avancerade tekniker tagits fram under årens lopp. Vi vitaliserar jordbruksmark och höjer dess pH, vilket ger bättre skördar.
Vi kan justera pH-värden i sjöar och vattendrag och fälla ut oönskade, giftiga föroreningar. Vi vitaliserar jordbruksmark och höjer dess pH, som helst skall vara 6,5-7.0 överallt, vilket bl a ger bättre produkter.
Detta är bara ett axplock av vad som görs för miljön idag och till detta kommer kalk ofta till användning – både som oförädlad kalksten och dolomit eller som bränd kalk och släckt kalk.
Vattenrening
Inom vattenrening används kalken som pH-höjare och hårdhetsjusterare. Innan vattnet skickas ut på ledningsnätet behöver vattnet ofta alkaliseras för att det inte ska bli korrosion på ledningsnätet. För att höja alkaliteten och den totala hårdheten tillsatts släckt kalk Ca(OH)2 i kombination med kolsyra. Detta innebär att man höjer pH-värdet till 8. I processen kan även användas lut (natriumhydroxid) eller soda (natriumkarbonat).
En annan metod för att skydda VA-nätet från korrosion är att låta vattnet filtrera genom en bädd av kalksten CaCO3 eller dolomit CaMg(CO3)2.
Fällning
Vid vattenrening i reningsverken tillsätts en fällningskemikalie i det kemiska reningssteget för att reducera fosforn till fosfat. Användning av släckt kalk, kalciumhydroxid Ca(OH)2, gör att man får som restprodukt fosfat CaPO4 som är svårlösligt. Processen kallas för kalkfällning och då bildas sk flockar, vilka sedimenterar vidare i en eftersedimenteringsbassäng.
Slambehandling med kalk resulterar i en förbättring av slammets avvattningsegenskaper, en förhöjning av pH-värde samt skapandet av en hygieniserad slutprodukt. I processen använder man både kalciumhydroxid Ca(OH)2 och kalciumoxid CaO.
Kalkbehandling med kalciumoxid, dvs bränd kalk, klassas som behandlingsmetod A. Då får man även en torr slutprodukt, vilket inte sker med en släckt kalk. De parametrar som skall uppfyllas är ett pH på 12 och en temperatur på 55°C i 2 timmar i hela materialet.
Behandling med kalciumhydroxid, dvs släckt kalk, klassas som behandlingsmetod B. De kriterier som krävs för en fullgod hygienisering är då ett pH på 12 under tre månaders tid i hela materialet.
Rökgasrening
Rökgasrening med kalkprodukter är i ett Europaperspektiv mycket omfattande. Flera hundratusentals ton används för att rena rökgaser från i första hand svavelföroreningar. Sverige, som har en väl utbyggd kraftproduktion baserad på vatten- och kärnkraft, använder endast en mindre mängd kalk- och dolomitprodukter för att rena rökgaser vid koleldade kraftverk. Även vid de svenska sopförbränningsanläggningarna förbrukas kalkprodukter vid rökgasrening. Totalt används ca 90 000 ton kalk- och dolomitprodukter inom detta segment i Sverige.